Kärlek

090909 så gifte sig min söta Cissi med hennes Björn.
Det var ett utebröllop och började med att Björn kom flygande i helikopter, stackarn är höjdrädd, se där va man kan göra för sin käraste.
Sen när vi alla satt samlade, eller jag stod ju som brudtärna. Cissi kom gående med sina tre döttrar(ett bonusbarn) och sin pappa. Jag ser i ögonvrån hur Björn börjar gråta.
Cissi hade en jättefin, kortare vit klänning. Hon stod och skakade hela ceremonin och det såg ut som hon skulle ramla lilla pluppis.
Vigseln var jättefin, prästen asskön och jag anade tårar i ögonen hos några. Tjejerna skötte sig exemplariskt nedanför mig. Förresten så hade jag en lila lång klänning som passade mig väldigt bra och tjejerna hade små elfenbensvita klänningar och lila band i håret och klänningarna. Sötisar!
Anneli, Cissis storasyster hade tillsammans med Jonte fixat och trixat olika saker för kvällen och de gjorde det kanon. Fast Anneli hade nog skött mest tror jag.=)

Efter vigseln gick vi tipsrunda och drack lite skumpa och åt snittar. Cissi och Björn var iväg och fotade sig. Buffé och dricka serverades vid cirka halv sex. Cissis pappa fick börja med att hålla lite snyfttal. Anneli meddelade mig att det var min tur snart så jag försökte klunka i mig vin, hehe. Det gick bra, jag var så nervös men det gick som jag ville.
Kvällen fortsatte med dricka och tal och sen tårta och kaffe. Paret fick leka lite lekar och öppnade lite bröllopspresenter ganska sent. Vi gav ett Matteusfat, tycker dem är så himla fina.
Min syster kom och hämtade oss vid tjugo i elva så hann vi med halv tolvan hem, lagom berusade och trötta.


Min tisse är hemma

Den här veckan har vi haft fullt upp. I tisdags blev nämligen Findus sjuk, han började kräkas och kräktes hela dagen, på onsdag morgon efter att han vägrat äta och dricka och fortsatt kräkts så åkte vi till arninge djurklinik med honom. De tog blodprover och röntgade honom men hittade inget avvikande. De behöll honom för dropp hela dagen då han var mycket uttorkad.  På torsdagen fick vi åka tillbaka med honom. De gjorde då en kontraströntgen, Kontrasten ville inte passera så då bestämde veterinären att öppna upp honom på fredagen. Så igår opererades han min älskade katt. När vi skulle hämta upp honom på kvällen var han febrig och därför fick vi skjutsa honom till albano där han skulle få spendera natten. Operationen visade blödningar i tarm och "lövverk" i magmunnen som det bara kunde spekulera i att det orsakade det hela. På ett sätt är det lättande för veterinären sa att det är 50/50 för tumör eller nåt som sitter fast i tarmen, men inget av ovanstående var det! Idag har vi hämtat  hem findus och det är så skönt att ha honom hemma! Jag var hela tiden säker på att vi skulle förlora honom. I hela 10 år har han funnits vid min sida. Han har alltid funnits där när jag känt mig ensam.
När vi skulle hämta honom berättade sköterskan om hur vi skulle mata honom med spruta, de hade försökt få i honom mat men förgäves.
Det första Findus gör här hemma är och gnäller efter mat=) Så han fick lite mat som han glatt åt upp, drack sedan vatten och gick på toan sen. Det här är stora grejer för han har liksom inte ätit eller druckit på 4 dagar och inta använta toa heller.
Som veterinären spekulerade i är att det kunde vara blödande magsår eller nåt giftigt som som skadat magen på Findus, men vad får vi aldrig reda på. Vi är glada att han är hemma och verkar bättre.


Farmor, farväl.

Igår så var jag på begravning. Min kära farmor blev 84 år så hon levde ett långt liv. Frisk för det mesta förruttom på slutet. Det var sorgligt, jag grät så fort jag kom in i kyrkan och såg kistan. Det är andra gången i mitt liv som någon närstående går bort. Eller som jag kommer ihåg iallafall. Farfar dog när jag var två och det kommer jag inte direkt ihåg. Pia dog för fyra år sen, det känns fortfarande overkligt.
Jag jobbade i tre timmar igår och sen åkte jag hem till mamma och pappa och bytte om. Pappa satte på sig sin vita slips som han har kvar sen farfars begravning. Stackars pappa...han såg så förkrossad ut. David var med på begravningen också fast han har bara träffat farmor en gång. Men det kändes skönt med hans stöd.
Det var massa släkt där igår som jag inte visste vilka det var. Jag visste t.ex. inte att min kusins två döttrar hade barn, vilket innebar att de var 5e generationen när farmor var i liv. Min kusin som jag pratar om är son till min sen länge bortgångne faster. Min ena faster var där med sin man och hennes tre söner. Den äldsta kusinen hade med sina tre döttrar som hunnit blivit jättestora sen jag såg de sist.
Min farfars bror var även där och min farmors syster som nu är den enda i livet av 9 syskon. Farmor kommer vila i familjegraven med farfar och mina två fastrar. Jag kommer sakna henne mycket fast hon har det bättre nu där hon är.

RSS 2.0